top of page

Vittnesmål

220207 - Bilaga 2

Sakkunnigas anonyma vittnesmål

 

Projekt Rågsved har under sin kartläggning av ett antal ärenden kommit i kontakt med aktivt professionella med olika yrkeskompetens, bland annat socionom med psykoterapeutisk vidareutbildning, socialsekreterare och juridiska ombud, som ger en bild av strukturell diskriminering inom socialtjänsten mot personer och familjer som bedöms tillhöra ”andra kulturer” eller religionen Islam. Vi ser en klar tendens till antimuslimism inom socialtjänsten i deras barnavårdsutredningar rörande familjer med muslimsk bakgrund.

 

Många av våra uppgiftslämnare upplever sig bundna och rädda för att uttrycka sin oro för den handläggning som idag ofta frångår vetenskaplig grund och kritiskt tänkande gällande barnavårdsutredningar.   

 

De sakkunniga uppgiftslämnarna är rädda för repressalier som utfrysning, mobbning, avsked, att uppdraget avbryts eller för att få minskade tjänsteuppdrag. Dessa sakkunnigas oro över att deras arbetsgivare och/eller uppdragsgivare skulle få reda på deras kritik mot verksamheten och den diskriminering som pågår inom socialtjänsten, har även uppmärksammats i tidigare forskning (Astvik, Melin & Allvin 2014; Jönsson 2019; Lauri 2019). Ny svensk forskning visar också att anställdas och uppdragstagares rädsla för arbetsgivares, chefers och ledares repressalier mot dem som framför kritik inte begränsas enbart till socialtjänsten utan också förekommer inom olika samhällsområden som politiken, media, akademin och även inom den civila sociala verksamheten (Kamali, 2021). En gemensam nämnare för kritiska personer som deltar i olika forskningsprojekt och väljer att berätta om förekomsten av rasism, antimuslimism och andra former av diskriminering är att dessa personer vill vara anonyma för att inte riskera repressalier.

 

Projekt Rågsved har därför tagit på sig uppgiften att vara mellanhand för att skydda uppgiftslämnarna.

 

 

Anonyma informanter:  

 

  1. Socionom med psykoterapeutisk vidareutbildning och kulturkompetens. Familjebehandlare med 10 års erfarenhet. 
    - Jag känner tyvärr att rapporten stämmer överens med många av våra ärenden. Oron över hur fördomar som saknar vetenskaplig grund blir avgörande data för insatsen är stor. Min erfarenhet är att socialsekreterare behöver djupare kunskap om psykosocial utveckling för barn och vuxna. Då många socialsekreterare ofta vill verifiera sin hypotes genom familjebehandlarna, och annars blir man förkastad som utförare. Detta trots att de saknar kompetens för att egentligen avgöra orsaken till de enskildas sociala svårigheter.
     

  2. Juridiska ombud (byrå med två advokater) med mångårig erfarenhet av LVU-ärenden.
    Det är ett stort antal LVU-ärenden där föräldrarna de facto tillhör en annan etnisk bakgrund än svensk och/eller är muslimer där socialtjänsten bedömer att det rör sig om hedersrelaterat våld eller förtryck. Sannolikt beror detta på okunskap eller förutfattade meningar hos handläggande myndighet, det är dock ingenting som vi med säkerhet kan uttala oss om. Vår upplevelse är att det finns bristfällighet i handläggarnas kompetens och försvårar vårdnadshavarnas möjlighet till en rättsenlig prövning och detta alldeles oavsett vilken socialtjänst i landet vi har kontakt med. Den koppling som vi märkt av är dock att det nästintill alltid rör sig om familjer från svåra socialekonomiska förhållanden.
     

  3. Juridiskt ombud med lång erfarenhet av LVU-ärenden och föräldrar av annan etnicitet.
    Jag tror att många av domarna av tradition är lärda att man skall kunna lita på myndigheterna. Många domare är dessutom rädda för socialtjänsten och vad de kan komma att ”hitta på” om det blir ”fel” beslut.Det finns ingen rättssäkerhet i dessa LVU-ärenden. Det är ett godtycke. Ibland undrar man om det är så, att när samhället gjort tillräckligt många fel, så kan man skicka hem barnen.
     

  4. Socionom sedan 5 år tillbaka, arbetar nuvarande som samordnare. Har även erfarenhet av arbete som socialsekreterare med barn och unga.
    Dessvärre stämmer informationen som framkommer i rapporten överens med verkligheten. Jag har i allt för många ärenden bevittnat hur snabbt det kan gå från en anmälan till ett omhändertagande enligt LVU när det handlar om oro för barn i familjer med annan etnisk bakgrund än svensk. Oron grundar sig många gånger i förutfattade meningar och blir avgörande i det enskilda ärendet. Det är en tydlig skillnad på hur långt man väntar med att omhänderta etnisk svenska barn respektive barn med annan etnisk bakgrund. Orosparametern är mycket lägre när det kommer till familjer med annan etnisk bakgrund än svensk.
     

  5. Socionom yrkesverksam socialsekreterare på barn och ungdom. Tre års erfarenhet av barnavårdsutredningar.
    Rapporten belyser ett stort vakuum vad gäller kunskap om andra kulturer, religioner, värderingar och bakgrunder än den svenska. Socialtjänsten och yrkesverksamma inom myndigheter behöver färdigheter och kunskap för att möta dagens samhällsmedborgare, svenskar, nysvenskar och nyanlända. Det är med kunskap man bekämpar okunskap och förtryck. Socialtjänsten ska arbeta för att skapa förutsättningar för familjer, inte förhindra återföreningar eller försvåra för familjer.
     

  6. Socionom och yrkesverksam socialsekreterare inom barn och ungdom.
    Jag kan inget annat än att fullkomligt hålla med om rapportens innehåll. Det finns en förödande vanföreställning kring att verksamma inom socialtjänsten har stor kunskap inom ämnet hederskultur, när så absolut inte är fallet. Utifrån detta diskuteras och tas beslut som baseras på fullständig okunskap och istället på fördomar och spekulationer som spinner iväg till hemska farhågor. Detta i sin tur leder till att barn i värsta fall blir omhändertagna. När ett barn omhändertas grundat på hederskultur som primär orsak arbetar socialtjänsten sällan för att barn och föräldrar ska återförenas.
     

  7. Sakkunnig med stor kompetens och långvarig erfarenhet angående socialtjänstens hantering i LVU-ärenden.
    Min uppfattning är att detta tyvärr kan vara ett tydligt tecken på ett rättssäkerhetsproblem, den enskilde medborgaren eller den externa professionella har mycket liten möjlighet att göra sig hörda och kunna påverka beslut tagna av socialtjänsten. En socialtjänst där ansvariga handläggare många gånger har alltför grunda och bristfälliga kunskaper för att kunna fatta kloka beslut i komplexa ärenden.
     

  8. Sakkunnig med specialitet om LVU-placerade barn.
    Möter du, som i det här ärendet, en rigid eller fördomsfull handläggare eller chef med oförmåga att se egna kunskapsluckor och begränsningar, så är du i livsfara. De kan ta övermakten över ditt liv och ingen instans kommer att kunna hjälpa dig.
     

  9. Juridiskt ombud med lång erfarenhet av LVU-ärendenDet finns ingen rättssäkerhet i dessa LVU-ärenden.
    Det är ett godtycke. Ibland undrar man om det är så, att när samhället gjort tillräckligt många fel, så kan man skicka hem barnen.
     

  10. Studievägledare med mångårig erfarenhet.
    Har jobbar i 8 år på grundskolor och har många gånger stött på kollegor och ledning som bedömer hederskultur eller hedersförtryck på lösa grunder. Så snabbt en elev eller förälder har ett avvikande beteende eller karaktär eller levnadsstil som anses vara fel ”enligt dem” och om dessa personer har en utländsk påbrå blir det likställd med hederskultur. Speciellt om man vet att familjen är muslim. Man tar sällan hänsyn till individers karaktär, samhällsnormer, kultur, religion, levnadsstil eller uppfostran. 

    Vi har så många bland de som jobbar med barn och ungdomar som saknar kunskap kring vad hedersförtryck är för något. Det är viktigt att prata om det på riktigt, någon måste komma ut med rätt kunskap kring vad hedersförtryck är och detta bör absolut inte vara ORIGO !! Origo har förgiftat alla våra skolor och socialtjänst med sin fel tolkning om vad hedersförtryck är för något. Origo har lärt ut att nästan allt är hedersförtryck!! Hur kan socialtjänsten och skolorna anlita något som inte ens har evidensbaserad kunskap?

    Jag ser en strukturell problematik där man per automatik dömer människor med viss tro eller bakgrund för hedersförtryck - detta leder till väldigt hemska konsekvenser , en massa lidande för individen i fråga , familjen och en massa samhällskostnader! Värst av allt är barn som blir placerade i fel familjehem utan att ta hänsyn till barnets kultur, religion och levnadsstil. Man placerar barnen hur som helst i familjer som egentligen inte uppfyller kraven.

    När socialtjänsten säger att det är barnens version som väger tyngst , varför har inte barnens åsikter, känslor och trauman någon betydelse i detta fall?

    En sak kan jag skriva under och det är att socialtjänsten och skolpersonalen saknar kunskap om riktig hederskultur, strukturell rasism som faktiskt genomsyrar allt och de saknar kunskap om sina egna värderingar !!!

     

  11. Nämndeman
    I många år har jag tjänstgjort som nämndeman i domstolar och kan konstatera stor okunskap kring hur rätten behandlar ärendena.För att mörka okunskapen går rätten alltid på socialtjänstens linje utan vidare. 

    När socialtjänstens insats inte har en neutral syn blir resultatet av utredningar orättvisa och misstolkas. 

    Brist på kompetens, fördomar och till och med hämnd mot familjer med annan bakgrund, speciellt muslimer och romer, gör att domen blir ett slag mot familjen. 

    En domare kan kränka en pappa genom att be honom att svara kortfattat med ja eller nej. Domare visa ingen respekt och är ointresserad av att höra klientens berättelse hur hans perspektiv. 
     

  12. Familjebehandlare med 30 års erfarenhet
    I mitt behandlingsarbete har jag träffat både bra och dåliga socialsekreterare. Jag har träffat socialsekreterare som behandlar familjer illa, som ljuger om deras förmåga, som kränker dem, som utnyttjar deras underläge. De respekterar inte domslut om rätten till umgänge, provocerar föräldrarna att bli arga och därefter anmäler dem. De pratar illa om den andre föräldern för att splittra familjen. De utnyttjar sin maktposition fullt ut. 
     

  13. Blivande sjuksköterska med många års erfarenhet inom vård och omsorg 
    Många med utländsk bakgrund eller annan religion blir ofta sämre behandlade när de söker vård. Patienterna blir inte tagna på allvar. Diskriminering ske på olika plan både omedvetet och medvetet. 

    Orosrapporter görs på mycket vaga punkter och många gånger ligger direkta fördomar eller förutfattade meningar bakom. Många anmälningar görs inte för barnets bästa utan snarare på grund av förakt över föräldrarnas härkomst. Just för att föräldrarna har annan härkomst kan i sig vara skäl till att man orosanmäler. Så sker mycket sällan med barn med svenska föräldrar,

 

 

 

Referenser

 

Astvik, Wanja; Melin, Marika & Allvin, Michael (2014) ”Survival strategies in social work: A study of how coping strategies affect service quality, professionalism and employee health”, Nordic Social Work Research, 4(1), 52-66.

 

Jönsson, Jessica H. (2019) “Servants of a ‘sinking Titanic’ or actors of change?: contested identities of social workers in Sweden”, European Journal of Social Work, 22(2), 212-224.

 

Kamali, Masoud (2021) Neoliberal Securitisation and Symbolic Violence: Silencing political, academic and societal resistance. Switzerland: Macmillan Publishing.

 

Lauri, Marcus (2019) “Mind your own business: technologies for governing social worker subjects”, European Journal of Social Work, 22(2), 338-349.

bottom of page